Jukebox och att hitta sin plats

Jag har alltid velat ha en jukebox, och nu har jag en! Jag är så glad! Visserligen spelar den bara radio, men det finns många kanaler att välja på; "Radio für Alle". Själv lyssnar jag på "P3 Rockster", "Bandit", "Rockklassiker", "Krakow" och "4U Rock N Metal".

Jag läste en bok av Åke Edwardson som heter "Jukebox". Den utspelar sig 1963 och handlar om en kille som heter Johnny. Hans yrke är att hyra ut och reparera jukeboxar. Johnny är duktig på vad han gör; han har hittat sin plats i tillvaron och trivs med den. Men han tvingas inse att han är körd! Vem vill ha en jukebox när man kan köpa en egen skivspelare? Johnny hamnar i kris och skyller på såväl Rolling Stones som Per Myrberg och hans landsplåga "34:an". Men sanningen är att utvecklingen sprungit ifrån Johnny. Allt han kan göra är att försöka anpassa sig.

Stackars Johnny är varken den första eller sista att drabbas av det här. Utvecklingen har en tendens att springa ifrån folk. Att lämna dem övergivna och förvirrade i dammet. Ett aktuellt exempel är en skomakare här i Södertälje. I 30 år har han drivit sin firma med framgång; han hade hittat sin plats i tillvaron. Skomakarens problem? Företagarföreningen i ett modernt köpcentrum kräver att alla butiker har samma öppettider. Skomakaren tvingas jobba från sju på morgonen till sex på kvällen, utan lunchrast eller andra raster, för hur ska han kunna ta det i ett enmansföretag?


Det som brukar kallas utveckling har stora likheter med utslagning och utarmning, i såväl utseende som mening.

Återkoppling till jukeboxen, och till det här med poesi som jag skrev om i mitt förra inlägg. Jag är som sagt dålig på att läsa "riktig" poesi, men låttexter däremot! Det är en annan sak! Jag har nobbat nedladdandet och köper mina skivor på gammalt hederligt sätt. Till största delen för att ljudkvalitén är så mycket bättre, men också för att jag älskar att läsa texterna. Få saker i världen är bättre än att dra igång en ny, efterlängtad, skiva på hög volym och lägga sig i soffan och läsa texthäftet!

Ett avsnitt ur Lars Winnerbäcks "Rusningstrafik" får avsluta inlägget och illustrera både att låttexter kan vara poesi och utvecklingens utslagning:

"Jag antar att Du gömmer Dig under täcket nu inatt; denna kalla natt.
Det är ett sätt att stänga av.

Och där kan tankarna få tänka som dom vill.
Där finns inga flimmerljus som hjälper till.
I tunnelbanedån dövas dom inre, tysta skriken.
Det är svårt att få en plats här
i rusningstrafiken."




Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , , ,,

Kommentarer
Postat av: Hanna

Låttexter är ju i princip detsamma som poesi, bara det att texten ackompanjeras med musik och att den framförs sjungande. Men annars är ju låttexter poesi, helt klart... Poesi behöver inte alltid vara en dikt, allting handlar om hur man tolkar saker och ting. En textrad som i mina öron ter sig som poesi kanske i dina bara ses som allmänt babbel. Poesi finns överallt.

2007-10-31 @ 18:09:00
URL: http://hannamariadenise.blogg.se

Kommentera gärna inlägget här.
Jag kommer att svara dig här i min egen blogg, så välkommen tillbaka!


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0