Tortyr
Tortyr som förhörsmetod är en svår och jobbig fråga som jag inte ens har orkat tänka på ordentligt...I en insändare i SvD läser jag att president Bush tycker att tortyr som förhörsmetod är befogat eftersom man "kan få fram upplysningar som skulle kunna förebygga nya terrorattacker."
Leif Elinder argumenterar emot den ståndpunkten med i huvudsak logiska skäl; uppgifter lämnade under tortyr är inte tillförlitliga, oskyldiga riskerar att bli utpekade och i sin tur torterade och den "verklige terroristen får anledning att uppträda ännu mer extremt". Han berättar också att "John Rockefeller - ordförande i senatens underrättelseutskott - framför att han inte känner till ett enda fall där information som framkommit under förhör med tortyr skulle ha förhindrat ett terroristdåd."
Jag tänker att det väl ändå i första hand handlar om att kunna stå ut med sig själv som människa? Om att kunna respektera sitt samhälle, och därmed kunna hävda att man står på den i huvudsak "goda" sidan?
Om tortyr som förhörsmetod sanktioneras och beordras av regeringen, hur ska vi då dra gränsen mellan ont och gott? Mellan rätt och fel? Vem är terrorist, vem frihetskämpe och vem är det som kämpar för mänskliga rättigheter?
Politiker som ertappas med att handla tvärtemot sina uttalade värderingar tvingas omedelbart att avgå, varför gäller inte detsamma regeringar?
Jag tänker att det väl ändå i första hand handlar om att kunna stå ut med sig själv som människa? Om att kunna respektera sitt samhälle, och därmed kunna hävda att man står på den i huvudsak "goda" sidan?
Om tortyr som förhörsmetod sanktioneras och beordras av regeringen, hur ska vi då dra gränsen mellan ont och gott? Mellan rätt och fel? Vem är terrorist, vem frihetskämpe och vem är det som kämpar för mänskliga rättigheter?
Politiker som ertappas med att handla tvärtemot sina uttalade värderingar tvingas omedelbart att avgå, varför gäller inte detsamma regeringar?
Kommentarer
Trackback
