Kan vi prata bort våldet?

Aftonbladets planerade artikelserie "Stoppa våldet - sluta tiga" fick mig, och några andra, att fundera i dag!

Min första tanke var: F*n vad löjligt, som att vi skulle kunna prata bort våldet!
Jag tror inte att en person som är så förbannad att han är på väg att misshandla någon bryr sig ett skvatt om vad han har läst i tidningar. Det är ju inte så troligt att han stannar upp med näven höjd och tänker: "Vänta nu! Det här läste jag ju om i Aftonbladet häromdagen! Det här beteendet är helt fel, det är bättre att vi sätter oss ner och diskuterar saken över en kopp kamomillte!

Min andra tanke var: Fast å andra sidan styrs vi alla av den sociala acceptansen...
Det är mindre troligt att vi utför en handling som inte är accepterad i ett samhälle, eller inom en grupp, oavsett om det gäller att använda droger, svära eller slåss. Det är lätt att se att vissa beteenden är över- eller underrepresenterade inom olika grupper beroende på vad som anses vara acceptabelt.

Min tredje tanke var: Men varför är det återigen en kampanj om våldet mot kvinnor!
Jag blir så jäkla trött på dessa kampanjer! I mitt tidigare inlägg "Feminism vs Jämställdhet" skrev jag om makten och strukturen i samhället, men slutsatsen är densamma när det gäller våld. "Feminismen blir därmed kontraproduktiv genom att utmåla mannen, alla män, som fiender". "Om all den feministiska energin och kampviljan ägnades åt att bekämpa förtryck och orättvisor oavsett vem som drabbades så är jag övertygad om att vi skulle nå ett bättre resultat."

Nu har jag surfat runt och läst ett tag och funderat över saken. Jag är ganska övertygad om att vi inte kan prata bort det grova våldet. En person som är riktigt förbannad och har ett våldsamt beteende stoppas inte av vare sig artiklar i tidningar, kompisarnas åsikter eller hot om grova straff. Däremot kan vi troligen minska "vardagsvåldet" genom att vara öppna och säga ifrån på skarpen; i media, skolan och hemmet. Jag anser fortfarande att alla dessa kampanjer om kvinnovåld är fel. Våld är fel, oavsett vem det drabbar! Kvinnovåldskampanjerna stinker ofta av röstfiske eller lösnummerhets! Jag vill se artiklar om våld, och om man väljer att dela upp våldet i olika delar pga att det styrs av lite olika mekanismer så vill jag se att "våld i hemmet" inkluderar kvinnor, män och barn!

Läs också: Lite vrede om att våld är våld och varför Aftonbladets artikel kan vara skadlig, Artikel 19 som har en klar agenda, men har gjort bakgrundsresearch om de aktuella skribenterna och Bumblan om varför hon anser att våld mot kvinnor är värre än annat våld.

You say we're all the same, You don't even know my name
Sometime somewhere some man hurt you,
I'm one of them so I get stuck with the blame
You think you know about me, You don't know a damn thing about me
I'm not all men, just one man, I'm not all men                         Henry Rollins, "Wrong Man"

Länkar till andra bloggar om: , , , , ,

Kommentarer
Postat av: Hanna

Jag satt och slöläste aftonbladet lite granna här på jobbet och på deras framsida är en utav nyheterna just det där "Kända svenska kvinnor berättar: Våra män slog oss!" och bla bla... Jag tycker att det är helt fel, och kan inte göra annat än att hålla med. Bekämpa våldet i sig, inte "våldet emot kvinnor" som en egen liten kategori. Man blir rätt less när man läser såna där rubriker, för männen utmålas ofta som skurkar... Kvinnomisshandlare, våldtäktsmän, bluttan blä. När jag var liten blev jag varnad för att prata med "främmande farbröder", men de "främmande tanterna", det var det ingen som varnade mig om inte.

2007-12-03 @ 21:35:39
URL: http://hannamariadenise.blogg.se
Postat av: Linda

Vill påpeka att jag inte anser att våld mot kvinnor skulle vara värre än annat våld. Jag anser att man inte kan mäta på det sättet. Det måste ju vara upp till offret själv att avgöra hur "illa" det är. Allt våld är ju fel. Det jag menade var att en kvinna som blir slagen i sitt hem av sin egen man har ju också en relation med mannen. Ofta står hon även i någon slags "beroendeposition" till honom, t ex de har barn tillsammans och hon vågar inte lämna honom p g a rädslan att han ska få vårdnaden, osv.

Känns lite konstigt att läsa ditt inlägg och Hannas kommentar om att man inte ska benämna våld mot kvinnor som ett enskilt ämne. I boken jag läste igår, som du var nyfiken på, berättades det om kampen att få det till just ett eget ämne. Kvinnomisshandel benämns där som ett könsspecifikt brott som kan relateras till maktförhållandena mellan könen.

Oavsett vilket slags våld det gäller så är det bra att det väcks en debatt. Det behövs.

2007-12-04 @ 09:30:35
URL: http://bumblan.blogg.se
Postat av: Krister

?FRUSTRATIONEN och vanmakten blev så stor att Katerina Janouch tog till våld. Under flera av de nattliga bråken slog hon sin man, slog och slog och slog.

- Det är en myt att det bara är män som slår. För en man är det en dubbel skam att bli slagen av en kvinna. Vi kan hantera män som slår, men har svårare med kvinnor som slår män. På något sätt tycker vi att det är rätt åt honom. Så är det aldrig om en man slår en kvinna.

Men hon har inga ursäkter för våldet, bara förklaringar.?

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=308539

2007-12-04 @ 10:34:30
Postat av: Marika på Odlingspyssel

Fast det Aftonbladet skrev om var att kvinnor som blir slagna ska sluta tiga och skämmas om det. Det är en överenskommelse i förhållandet att inte prata om att mannen slår kvinnan. Hans utbrott blir hennes skuld och skam att bära. Det förekommer kvinnovåld med kvinnor som utförare och män som offer, men detta våld är på inga sätt jämförbar med det våld kvinnor blir utsatta för. Med detta menar jag inte att förminska de manliga våldsbrossoffren, men i de fall där mannen slår kvinnan är: 1. skadorna allvarligare, det är sällan en kvinna misshandlar en man till döds medan i sverige en kvinna i veckan blir misshandlad till döds av sin man. i de fall där kvinnan faktikst slår ihjäl sin man/sambo/partner handlar det ofta om en relation där mannen utövar fysiskt våld mot kvinnan. 2. Problemet är utspritt, det är (tror jag, inte helt säker på siffran, kan vara 3 av 10) 4 av 10 kvinnor som under sin livstid någon gång blir utsatt för våldsbrott av en man hon har en kärleksrelation till.
3. Mäns våld mot kvinnor går ut över barnen eftersom kvinnor fortfarande (tyvärr) är de primära föräldrarna. Ett barn som då växer upp med att se sin mamma förnedras och sin pappa som förövare...
4. Kampanjer om kvinnovåld gör att problemet synliggörs, från att ha varit ett intern familjeproblem blir det ett samhällsproblem. Om vi kan tala om våldet blir det märkbart, om kända kvinnor talar om det skamliga i att de blivit misshandlade kanske fler andra vågar säga att de blivit misshandlade och vi kan mer aktivt komma till rätta med problemet.

Lösningen på kvinnovåldet är inte enkel, men att få möjligthet att offentligt i massmedia, tv, litteraturen och i samhällsdebatten för en diskussion om det är livsviktigt. För att mäns våld mot kvinnor ska sluta måste mansrollen förändras, en man kan inte längre vara någon som inte tar ansvar för barnen, som jobbar långa dagar, som aldrig hänger upp nya gardiner eller som inte vet hur man bakar en sockerkaka. :)

2007-12-04 @ 10:54:07
URL: http://odlingspyssel.blogg.se
Postat av: Hanna

Linda: Det jag menade var att det oftast bara står en massa om att man ska stoppa kvinnovåldet, de stora rubrikerna är aldrig Stoppa våldet, det är antingen gatuvåldet, våldet emot kvinnor... osv. Allt våld är fel, oavsett om det är en kvinna eller man som blir misshandlad. Och det är ofta man utmålar männen som the bad guys, och det tycker jag blir fel. För till slut så får alla män på något sätt stå till svars för vad några korkade idioter har gjort mot sin flickvän/fru/sambo... you name it.

Allt våld behöver stoppas.

2007-12-04 @ 11:20:30
URL: http://hannamariadenise.blogg.se
Postat av: Christer

Hanna: Precis, tack för att du täcker upp! :-)

Linda och Marika: Visst finns det olika sorters våld som drivs/utförs av olika anledningar, och vi måste dela upp "handlingsplanerna" för att komma tillrätta med det.

Vi har bl a "slumpmässigt våld" som oftast drabbar personer på krogen, eller på väg hem. Det finns mer "organiserat våld", t ex vid fotbollsmatcher och demonstrationer. Under brottslig verksamhet förekommer en annan typ av våld och så har vi "våld i hemmet".

Det ni beskriver är "våld i hemmet" och visst är det en hemsk form av våld! Som ni skriver så gör beroendesituationen och skammen det extra svårt. I mitt inlägg så kom jag underfund med, efter lite funderande, att vi kanske kan komma tillrätta med en del av det här våldet genom att "vara öppna och säga ifrån på skarpen; i media, skolan och hemmet." Min enda önskan är att vi även inkluderar män, och framförallt barn, när vi diskuterar "våld i hemmet".

Jag tror nämligen att det våldet drivs av samma mekanismer och alltså "behandlas" på samma sätt, oavsett vem som drabbas eller utför våldet. Våld i hemmet handlar om ett sjukligt kontrollbehov; om svartsjuka, droger och en känsla av äganderätt. Jag tänker inte påstå att det inte är framförallt män som utför det här våldet, men det är inte den hela bilden. Barn drabbas i minst lika stor utsträckning som kvinnor och de här kampanjerna utesluter dem totalt. Jag kommer inte ihåg vad "sjukdommen" heter, men det finns ett eget begrepp för mammor som plågar sina barn och gör dem sjuka för att behålla kontrollen över dem, eller för att få uppmärksamhet och sympati.

Om alla dessa delar av "våld i hemmet" uppmärksammades tillsammans så skulle kampanjerna få fler anhängare i stället för att många män vänder sig emot dem pga att vi känner oss orättvist skuldbelagda. Det är det jag menar med: "Feminismen blir därmed kontraproduktiv genom att utmåla mannen, alla män, som fiender". "Om all den feministiska energin och kampviljan ägnades åt att bekämpa förtryck och orättvisor oavsett vem som drabbades så är jag övertygad om att vi skulle nå ett bättre resultat."

Ni har säkert invändningar att komma med :-) och dem hör jag gärna, det finns säkerligen saker jag har missat och jag är öppen för nya insikter! Framförallt är jag intresserad av hur vi kan komma tillrätta med problemet! (Helst enligt min bredare definition av "våld i hemmet")

Marika, ditt sista stycke kräver lite förklaring! Misshandlar inte sockerbagare sin fru eller barn?! :-) Ärligt talat, hur skulle vi förändra mansrollen? Och till vad?

2007-12-04 @ 12:38:46
URL: http://christermagister.blogg.se/
Postat av: Lasse

Jag håller med dig. Helt oavsett vem som är våldsmakaren i hemmet drivs våldshandlingarna av illusionen om att den som slår har någons sorts ?rätt? till sin handling. I Katerina Janouch fall var det missbruket som möjliggjorde våldet mot den äkta mannen. Lika så i Gudrun Schymans fall där mannen i sin desperation gav örfilar till Gudrun för att få henne att sluta dricka och förstöra livet för både sig själv och barnen. Ändå fördöms dessa två liknande fall helt olika. Gudrun Schymans man är nuförtiden allmänt känd som ?hustrumisshandlare?. Medan Katerina Janouch målas upp som ett ?offer? och medberoende.
Unni Drougge som själv fördömer sitt ex och önskar att alla andra författare solidariskt ställde sig bakom henne och drog sig ut ur exets agentur säger sig ?förstå? Katerina Janouch slag mot sin äkta make.
Hon fördömer inte heller Jan Guillou för att ha givit ut boken ?Anhörig? där misshandeln beskriv.

Bakom båda fallen av våld i hemmet och misshandel av ens egen partner döljer sig så klart ett sjukligt kontrollbehov, äganderättskänslor och önskan om att med våld kunna stoppa partners missbruk. Ändå är bara den ena sortens våld förkastligt ? medan den andra är ?förståeligt? med tanke på omständigheterna.
I båda fallen pratar vi dock om beroendesituation och där skammen säkert är lika hård för mannen att bära som för kvinnan.
Därför önskar jag att man ärligt skulle börja prata om våld i hemmet ? könsroller. Och att man i detta sammanhang betonade den realitet att INGEN att rätten på sin sida att slå. Helt oavsett om partnern missbrukar eller ej.
Och att det åligger varje förälder att tänka på barnens bästa. För barnen är ju de som lider mest helt oavsett vem som slår vem.

2007-12-04 @ 13:41:40
Postat av: Sara Loov

Jag bor i Kina just nu for tillfallet, dar det ar en sjalvklarhet att "ha kontroll" over sin kvinna. En man som inte har total kontroll, ar ingen man i andra mans ogon. Enligt min asikt ar alla kinesiska man galna kontrollfreaks (las de flesta) som har rattigheten att kopa sex och utova sin "makt" i hemmet.
Just darfor blir jag otroligt glad nar jag laser en sadan artikel i aftonbladet som faktiskt belyser det har problemet. I sverige styrs inte tidningarna av "partiet" (OBS, singularis), vilket leder till ett oppnare samhalle. Jag ar stolt over att vara svensk!

Om du satter lite perspektiv pa det har samhallsproblemt (inte bara ett kvinnoproblem) kommer du sakert att inse att all pubicitet, disskusion och information ar bra for folket i stort! Inte minst for kvinnorna som upptacker att detta inte enbart ar nagot de ensama lider av. Och det ar val ett kannt faktum att om kvinnorna mar bra, mar barnen bra, och om barnen far en bra uppvaxt blir de i sin tur battre forebilder som vuxna. En god cirkel, for en gangs skull.:P

Om vi inte pratar om kvinnovaldet ar jag radd att det kommer att accepteras och vara en naturlig del i samhallet, precis som det ar i Kina idag.

PS, de vasterlandska mannen som kommer till Kina ar inte mycket battre, tyvarr. Alla (las otroligt manga) kommer hit for att kopa billiga horor. Bokstavligen.

Halsa Sverige fran mig.:)

2007-12-05 @ 03:35:25
URL: http://saraloov.blogg.se
Postat av: Christer

Sara: Jag försöker ju sätta perspektiv på problemet och inte se det som enbart en kvinnofråga. Det är ju det jag menar, problemet är inte bara en kvinnofråga (se min kommentar ovan). Precis som du skriver så kan öppenheten i dessa frågor ändra på grundinställningen i ett helt samhälle, det är jag helt med på, men vi har ju kommit lite längre i Sverige och jag tror att vi skulle få ett bättre resultat genom att inte låsa oss vid kvinnofrågan.

Jag förtydligar mig ytterligare och citerar mig själv från tidigare kommentar: Självklart ska vi prata om kvinnovåldet, men "om all den feministiska energin och kampviljan ägnades åt att bekämpa förtryck och orättvisor oavsett vem som drabbades så är jag övertygad om att vi skulle nå ett bättre resultat."

Oj, ditt PS ger upphov till en ny diskussion som du får ta med Teflonminne och några andra, för de är mer tvärtemot din åskt, och det är ju alltid roligast, eller hur? :-) De skulle säga: "är det samma sak som misshandel och förtryck att köpa horor?" Se mitt inlägg "Glamorösa horor och fingrar i röven!" och följ länkarna om du är intresserad av den debatten!

Jag ska läsa din blogg och kommentera lite senare. Jag har faktiskt "bott granne" med dig, i Wuxi!

2007-12-05 @ 12:46:47
URL: http://christermagister.blogg.se/

Kommentera gärna inlägget här.
Jag kommer att svara dig här i min egen blogg, så välkommen tillbaka!


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0