Friskolor och segregation
Friskolor skapar segregation och uppdelning av elever på flera olika sätt, och det är inte alla jag är emot. Jag har tidigare skrivit att jag "är EMOT att elever delas upp efter sitt stödbehov och sina föräldrars engagemang eller status i samhället. Men jag är FÖR att man kan välja en skola som erbjuder ett specialintresse man har".
-Att elever delas upp redan i tidig ålder. På flera skolor måste eleverna skrivas in redan på dagis för att ha en plats i skolan senare. Förutom att det medför att eleverna spenderar hela sin barndom med samma sorts människor så innebär det att de måste ha föräldrar som är väldigt insatta och förutseende, och även det medför att de kommer att ha en speciell sorts människor runtomkring sig.
-Att föräldrarnas engagemang avgör om eleven får en plats på skolan eller inte. Vissa skolor kräver att föräldrarna ställer upp på att städa eller utföra andra sysslor ett visst antal timmar varje termin för att eleven ska få en plats på skolan. Förutom att barnets utbildningsmöjligheter påverkas av föräldrarnas engagemang i för hög grad så är det ju egentligen både svartarbete och skolavgift! Skolavgift är förbjudet i Sverige och det här är alltså dessutom sned och olaglig konkurrens.
-Att skolor nekar elever plats pga att de är en "för hög kostnad", antingen för att de har ett behov av extra inlärningsstöd eller pga ett handikapp. Hur en del friskolor hanterar elever i behov av extra stöd skrev jag om i mitt första inlägg och här är en text om hur de kan hantera handikappade.
-Att elever går i skolor med extrema profiler. Hur man kan följa skollagen, och läroplanen, i religiösa skolor är för mig en gåta. Undervisningen i skolan skall vara "ickekonfessionell. Undervisningen skall vara saklig och allsidig." Här är en lista över "konfessionella" friskolor; jag tycker att själva rubriken säger att något är fel! Läs också Zooeys blogg om hur snett det kan gå i en Waldorfskola.
-Antagningsförfarandet till skolor måste bli mer öppet och reglerat så att inte skolor nekar elever plats pga deras efternamn eller bostadsadress.
-Vi måste hitta ett bättre sätt att mäta skolors kvalité än betygen. Den bästa skolan är den som har höjt kunskapsnivån mest hos sina inskrivna elever. Inte skolan med de högsta betygen eller den största vinsten, det är höjningen av kunskapsnivån vi borde mäta.
Några har påpekat att friskolorna snarare motverkar segregation genom att öppna för att elever går i en annan skola än den som erbjuds i det egna bostadsområdet. Visst kan jag se den fördelen, men skolorna behöver inte vara privata för det. Dessutom tycker jag att det är bättre att göra något åt själva problemet, bostadspolitiken. Annars har vi samma problem i alla fall; vissa elever har föräldrar som gör ett aktivt val och ställer upp på friskolans krav för att skriva in eleven, och andra har inte det. Några elever uppfyller kraven för att vara välkomna på friskolan, och andra gör inte det, och vad händer med skolorna i de områden som tappar elever?
Jag har inte berört frågan med "sponsring" tidigare... Ska vi verkligen tillåta att reklamen letar sig in i klassrummen tycker ni?
Ett annat inlägg i debatten som jag missat tidigare är "Kunskapsluckan". Det har inte direkt med segregation att göra, men bekräftar vad jag skrivit förut om att friskolor tjänar pengar på elevernas "fria arbete" (lärarlöst).
Uppdatering 11/12: Aftonbladets ledarskribent har i alla fall förstått: "Att friskolorna blir allt fler innebär risker för jämlikheten och rättvisan. Kommunala skolor utarmas när skolorna får bidrag för antalet elever, inte för elevernas behov av stöd. Eleverna med svårast förutsättningar blir ofta kvar i de kommunala skolorna. De saknar ofta föräldrar som gör aktiva val. Det är inte heller säkert att friskolor är intresserade av att ta emot elever med funktionshinder och behov av särskilt stöd. De minskar ju vinsten."
Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, friskolor, privata skolor, politik, utbildning, alliansen, regeringen, Björklund, segregation, bostadspolitik, Södertälje
Mycket bra inlägg. Insatt och medvetet. Det finns mycket att diskutera. Skolformen är nog det minsta problemet som skolan tampas med dock. Det svåraste är nog samhällets strukturer har förändrats så mycket. Skolan har inte hängt med.
Tack, den kommentaren värmer en frusen bloggare!
Ja, samhället utvecklas snabbare än skolan gör. De "nya" kraven på högre teoretisk kunskap för alla och att man bör vara "omskolbar" har ställt till det för många, och att tekniken ute på arbetsplatserna ligger på en så mycket högre nivå än skolan har råd att förbereda eleverna för underlättar inte direkt!
jag håller på att skriva ett inlägg . Länkar till dig så du vet.
:-)
blir klart idag eller i morgon
Håller med Bengt - ett inlägg som är svår att argumentera emot. Det man (jag) kan ha synpunkter på är den generella beskrivningen av något som ändå måste anses vara avarter inom den privata sektorn - föräldraengagemang och elever som nekas plats för att de medför en allt för hög kostnad, för att ta ett par exempel. Det första är definitivt inget jag känner igen, förutom att eleverna självklart stödjer sina barn. Det andra exemplet sker säkert visserligen, och det är i så fall ytterst beklagligt, men på vår skola, så har elever i behov av särskilt ökat de senaste åren. Och blir bara fler. Varför? För många kommunala skolor inte kan erbjuda det stöd de faktiskt behöver.
När det gäller konfessionella skolor är jag lite ambivalent. Hade samma uppfattning som du tidigare, men är inte riktigt lika säker längre. För hur icke-konfessionell är den svenska skolan egentligen?
Skrev ett kort inlägg om det här: http://adjunkt.wordpress.com/2006/05/11/den-konfessionella-svenska-skolan/
I övrigt: Jävligt bra. Förutom din länk till Kunskapsluckan. Generellt sett smörja.
Ber om ursäkt om det dröjde med feedback.
Jag menar självklart att föräldrarna ska stödja sina barn, inte eleverna. Ursäkta.:-)
Självklart finns det gott om goda exempel bland friskolorna, och dåliga inom den kommunala!
Jag skrev också så här i ett svar på en kommentar till en av de andra friskoletexterna:
"Lennart: Häromdagen när jag hade citerat Mary, ("vi lär oss av att stöta våra åsikter mot varandra"), så tänkte jag på väg till jobbet: "Jag har nog lärt mig att friskolereformen förde med sig en hel del positiva saker också...". Det är ju ungefär kärnan i vad du skriver den här gången. Jag är positiv till en hel del saker som du sammankopplar med friskolor. Men jag ser inte syftet med att de är friskolor...trots att jag inser att förändringarna inte hade genomförts lika snabbt utan friskolereformen... De kunde lika gärna vara kommunala så att alla lydde under samma lagar.
Jag kanske ska övergå till att säga att jag är emot friskolor som de ser ut i dag och att en hel del förändringar måste göras. Det är ju precis vad Björklund har insett: "Reglerna för fristående skolor är föråldrade och behöver ses över", "- Det måste vara så lika villkor som möjligt mellan friskolor och kommunala skolor. I dag finns det en massa villkor i skollagen som bara gäller kommunala skolor men som fristående skolor inte behöver följa, och det menar jag behöver förändras."
När det gäller hur icke-konfessionell den svenska skolan är så håller jag med om att t ex "lobbying" för konfirmation ska bort, men jag tycker inte att alternativet är att tillåta andra konfessionella skolor. Se även inlägget "Religiösa påtryckningar!"
http://christermagister.blogg.se/1196926607_.html
MVH
Christer
Hej Chister.
Klar med inlägget.
http://helenaq.wordpress.com/2007/12/19/autism-friskola-och-sarskola-segregerar/
Nu tror jag att jag listat ut hur man trackbackar blog.se bloggar :-)
Jag har lagt upp inlägg både på AB och WP för att få in synpunkter och perspektiv .Får se vad det ger.
Ha en trevlig dag.
Mvh Helena
Hej Crister. Mycket viktigt det du skriver. Jag tillhör kategorin som tycker att valet av friskola var "ur askan i elden".. Har så mycket negativ erfarenhet av denna friskola att jag spyr snart. Ett antal gånger har jag nu av skolans ledning fått rekommendationen att vi borde sluta.. men vet du vad? Jag slår dövörat till. Istället går jag via BUP, stadsdelsnämnden och även skolverket för att förbättra situationen för min son. Vill inte flytta på honom förrän jag vet nåt som är bättre eftersom vi redan "flytt" två gånger tidigare. Det visar sig nu att han antagligen har aspergers syndrom och således en aning mer krävande än "normaleleven". Skolverket har dragit in skolans tillstånd en gång och skolan svarade då med att hjälpligt lappa ihop så de kraven skolverket hade kunde åtgärdas. Tack och lov existerar fortfarande skolverket och dess inspektörer. Tycker bara de är för flata, men hellre flata än icke existerande.
Tack för den kommentaren Elisabeth! Det påminner mig om att jag har ett halvfärdigt inlägg som jag inte har postat ännu, det kommer nog i morgon!
Kämpa på och lycka till!
Jag undrar vilka regler det finns för att öppna en friskola. Det verkar vara väldigt enkelt att öppna en friskola eftersom det finns väldigt många.
En sak som är bra med friskolor är att dem kan erbjuda något unikt utöver vad den vanliga skolan gör.
Det negativa är att lärarna är inte fullt ut kompetenta, man snålar på vissa grejer för att skolan ska tjäna pengar. Jag går på en friskola(aspero) och har endast en insyn på hur 2 friskolor fungerar, aspero och johnbauer. Är väldigt missnöjd med mitt gymnasieval och man låter bli att byta för att man kommer med stor sannolikhet få gå om eller ta igen något oerhört vilket gör det svårt att hänga med. Min skola har inget elevråd och frågor som påverkar eleverna tas utan att eleverna får en chans att säga sin åsikt.
Något som gör mig glad att gå på en friskola är att viljan att ändra något som är så fel har växt mycket.
Det finns en massa problem med friskolor. Sen finns det en massa positiva saker som friskolereformen har fört med sig. Ditt svar på detta blir att avarterna är friskolespecifika men att de positiva aspekterna lika gärna kunde finnas inom den kommunala skolan. Själva poängen är dock att efter alla år med kommunala skolor så fanns detta inte förrän konkurrerande alternativ släpptes fram.
Alltid lika fascinerande att olika motoriska eller artistiska begåvningar lyfts fram som fullt rimliga grunder segragation mellan elever. Däremot spelas elit- och klasskortet ut så fort teoretisk begåvning föreslås användas som urvalskriterium. Lustigt. Jag kan undra varför ett teoretisk begåvat barn ska förvägras att pröva sina förmågor med sina jämlikar medan det förefaller självklart att någon med fallenhet för att studsa en basketboll ska få göra så.
Barn ska få möta olika sorters människor under sin uppväxt? I den kommunala skola som hade utbildningsmonopol när jag var liten var barnen geografiskt och därmed oftast socialt segregerade. Har Sigtuna Hum ett mer homogent elevunderlag än valfri grundskola med ett större villaområde i en medelstor svensk stad som upptagningsområde?
Slutligen, att ha höjning av kunskapsnivå som kvalitetskriterium kommer att leda till stora problem för elever som tänker vidareutbilda sig. Att mäta nivå är det enda godtagbara eftersom det är så man mäts i verkligheten. Jag tror att universitet och arbetsgivare struntar högaktningsfullt i hur brant inlärningskurva du haft om du inte når upp till de kriterier som efterfrågas.